Semester, Reparationer, Otur, Midsommar mm

* * * S E M E S T E R * * *


När fick du semester? var det någon som frågade. Ja, jag fick semester i måndags men jag började den igår onsdag. Allt för att hinna göra klart och för att slippa stressa sista dagarna så sköt jag på semestern två dagar framåt och förhoppningsvis får jag bättre väder i slutet på juli om man jämför med vädret som varit den här veckan.

Men enligt våran 11-åring är det inget fel på vädret och i natt har hon sovit i tält tillsammans med två kompisar. Vid elvatiden kom de in och åt frukost, de hade inte somnat förrän vid två tiden i natt men sovit gott och INTE frusit alls utan svettats!!

I helgen åker vi på Piteå Summer Games, Fridas lag ska spela. Vi åker upp alla utom Malin som ska vara hemma och PARTA PARTA eftersom Rasmus fyller 18 i helgen.

Någon semestertripp är inte planerad och blir det någon så blir det när Lars-Göran börjar semestern den 14:e. Fast det blir nog inte någon längre tripp p g a alla våra reparationer här hemma som är på g. Hanna har rivit ner all tapet i vår entré i tisdags och i går var hon och jag till Umeå och valde klinker som vi ska ha vid ytterdörren i hallen och till trappen.

Köket däremot är nog en bit borta eftersom vi strulat några veckor innan vi fick iväg beställningen och när vi fick i väg den kom den tillbaka eftersom L-G missat att skriva under samtliga sidor, SUCK! Nu får vi vara glada om vi har köket här innan tjejerna börjar skolan. Iofs var det bara två veckors leveranstid på köket men eftersom vi valt en bänkskiva av sten så tar det betydligt längre tid, den ska sågas till och så ska de lägga in hon i skivan. Det är också ganska typiskt för oss, åker till IKEA för att vi ska få ett billigt kök och köper en bänkskiva som kostar lika mycket som 2/3 av köket.........

Sen kan man ju ha otur ibland. Vi renoverade ju vardagsrummet för ca 3 år sedan och nu har vi ju gort en ny öppning till vardagsrummet och stängt igen den gamla vilket innebär att vi behöver tapetsera om lite. Vi hade ju kvar en rulle tapet men skulle behövt en till så jag var iväg och skulle beställa en rulle till och då hade ju den tapeten utgått ur 2008-års kollektion...... Jag som verkligen gillade tapeten och vi hade ju inte precis tänkt tapetsera om hela vardagsrummet redan nu igen. Men L-G säger att vi fixar det med de tapetbitar vi har och någon bredare list osv. . . . 

Vi hade även otur igår........ Hanna och jag hade köpt klinker och skulle börja lasta bilen när Hanna ser att vi nästan inte hade någon luft kvar i ena bakdäcket. Det var bara att åka iväg till Däckia och be de laga däcket. En sak som liknade en spik hittade de i däcket. Synd på ett alldeles nytt däck, var och bytte alla fyra för en vecka sedan....

MIDSOMMAREN firade vi (L-G, Frida, Hanna, Oskar, Kajo och jag) i Skellefteå hos Gun, Maffe och Gustaf. Malin stannade i Bygdeå och PARTA PARTA. 
Vi var först på dagen till Bonnstan, ffa för Fridas skull, där det var massor med folk, midsommarstång, musik mm. Så klart började det regna efter en stund så vi stod inte kvar och såg på allt uppträdande utan gick ner på ön och fikade. Fast i år blev det inte i gröngräset, pga regnet, utan vi gick in i en byggnad där det fanns en massa bord som man kunde sitta vid.
Kajo är rolig när man är på såna här ställen med massor med folk, det syns på henne att hon inte tycker det är speciellt kul utan hon hänger med oss för att vi är där. Hon är inte alls stressad utan kan slappna utav och lägger sig om vi står några minuter på samma ställe. Men man ser ändå att hon inte riktigt gillar läget eftersom hon inte ens försöker hälsa på andra hundar än mindre andra människor utan har koll på oss alla och ffa vad vi äter. 

Sen åt vi gott, som vanligt, hemma hos Gun o Maffe och efter middagen tog vi oss en ordentlig promenad. Från Moröbacke ända upp på toppen på Vitberget. Det här gillade Kajo bättre än Bonnstan, springa lös i skogen.....  Även jag orkade lätt upp och ner. Det är härligt när jag blivit piggare och orkar med långa promenader igen......


Den blomster tid nu kommer . . .

Sista dagen i 4B. Fanny, Linn och Frida på väg från kyrkan.

Stackars L-G missade examen och Den blomstertid nu kommer...... Han som har varit på examen varje år sedan Malin gick ut förskolan.

Nationaldagen försvann....

..... och hela helgen också.... men vi hann iaf hissa flaggan den 6 juni!

Nu är det en sån där period som går fort och alla aktiviteter ramlar på varandra och man får prioritera vilka aktiviteter man ska vara med på. Men ändå har vi det betydligt lugnare i år än förra året. Det är på något sätt ett mellan år, bara Fridas examen att tänka på. Malin går ju ut 2:an och Hanna 1:an och vill absolut inte ha någon uppvaktning av föräldrarna, trots att bägge haft det ganska stressigt och krävande periodvis i skolan. Så i år behöver vi inte känna att vi borde vara tre föräldrar och ha tre bilar för att hålla jämt och hinna med alla aktiviteter.

Helgen som gick var en trädgårdshelg med fotbollscup. Vi var och köpte perennaväxter och försökte göra om rabatterna. Får se om vi lyckas bättre nu än tidigare år.

I lördags var det fotbollscup i Furunäs. Frida var med i RIK98 laget och då fick de spela med max två 97:or/match. Det gick bra i alla fall, de började riktigt taggade eftersom de förlorat sin sista match förra torsdagen med 10-0 iofs mot äldre tjejer men det känns iaf. Den första matchen vann de med 9-1 tror jag. Även Frida, som är back, gjorde ett mål i den matchen sedan fortsatte de att vinna och vann alla sina matcher i gruppspelet, semifinal och final! Gissa om glädjen var stor hos tjejerna.


Malin ser vi knappt mer, hon är jämt hos Rasmus och var det hela helgen som gick... Undrar om de tycker det är lugnare där eller ....  Hanna har vi däremot sett mer än vanligt i helgen, Oskar jobbar, så hon har mest varit hemmavid förutom en sväng med mopeden till Bobacken men annars har hon hållt oss (läs PC:n på rummet) sällskap.

Hundutställning i Piteå - Kajos första CERT

I lördags var vi på hundutställning i Piteå. Jag hade ju lovat Frida att hon skulle få ta över och ställa Kajo eftersom jag själv inte varit pigg i vår och orkat träna. Men Frida har ju så mycket annat och har ju inte heller haft tid att träna och hade nu bestämt sig, hon ville inte gå i ringen med Kajo. Helt OK sa jag, jag kan gå, medan jag tänkte hur f_n ska det gå? 

Iofs kände jag mig ganska pigg, även i benen, men jag vet att jag inte fixar allt på en gång stressen, springa runt (åt vilket håll?) och samtigt ha koll på Kajo (var det Kajo eller jag som skulle trava?)  att hon springer snyggt och lagom fort och sedan försöka ställa henne  ha koll på var domarn är och vad domarn vill osv osv osv... Nä, det skulle bli pannkaka av alltihop, f_n att jag inte tränat mer så att Kajo visste vad det var frågan om iaf. Mimmi visade oss precis hur vi skulle göra på ringträningen i tisdags och visst jag lärde mig massor och kan också massor men det är i teorin det. Jag vet precis hur man gör ; ) men fixa inte det själv!
Lars-Göran kan inte du? Det är en kvinnlig domare, försökte jag ; ).  NÄ, sa han och log, och jag vet ju att han inte vill och tjatar inte mer.

* * * * * * * * *
 ÅH, just precis NU kom jag på en till sak som inte L-G kan!  *HA HA* Jag brukar ju säga att han kan allt utom att sjunga  (det skulle vara Di Leva låtar som han fixar isåfall) och att spela något instrument så att det låter bra, men nu vet jag en sak till som han inte kan!!!!
* * * * * * * * *  

När vi kom fram till Piteå så sökte vi reda på leonbergerringen som just då var fylld med Bernen Sennen och då  kommer Anna, min räddande ängel (ja, hon såg även ut som en sån uppklädd och riktigt tjusig så jag knappt kände igen henne), - Tim kan säkert gå med Kajo om du vill. TUSEN TACK! tänker jag och vi lyssnar med Tim och han säger att det är helt OK, trots att han kommer att få stressa eftersom han även har Greven och Veni med sig.

Jag var lite orolig att Kajo skulle bli ängslig eftersom hon inte känner Tim och är ganska uppmärksam på vart jag tar vägen. Men jag såg direkt när Tim gick med henne att det här fixar de men jag hade nog aldrig trott att de skulle gå så bra som det gick. 
Först blev jag riktigt glad Internationell utställning och Kajo första gången i öppen klass och hon fick 1:a pris och sen blev hon etta av tikarna i hennes klass. När jag såg att domaren ville att Kajo skulle gå först av alla tikarna trodde jag inte att det var riktigt sant och så fick hon även ett CK. Anna var tvungen att förklara för mig hur bra det var. Anna fick även ta över Kajo nästa gång Kajo skulle in i ringen för att tävla i bästa tikklass, Tim hade ju Veni med sig. Här kom hon sedan  tvåa av alla leonbergertikar och fick ett CERT! som Anna förklarade senare, eller var det någon annan, att nu var hon 1/3 champion ; ). Kajo blev även Reserv CACIB. 

Vilken dag, visst var det kul!  Iofs har väl vi här hemma alltid tyckt att Kajo är jättefin och i våra ögen den finaste leonbergen men vem tycker inte det om sin hund? Sen att även domaren på en internationell utställning även tycker det är ju ett jätte + eller många jätte +. Men jag vet ju också att Tim hade stor del i att det gick så bra, jätte proffsigt att få Kajo att visa upp sina bästa sidor.

Nu funderar jag bara på om jag ska kunna, läs orka, lära mig att ställa henne själv. Jag kan ju inte räkna med att få proffshjälp jämt men det skulle ju vara kul att höra vad andra domare säger om henne så vi får väl anmäla henne till någon fler utställning i sommar. Annars får ju jag skämmas, d v s om jag inte ger henne fler chanser att tävla om fler CERT. Anna lärde mig att får en hund tre CERT på nationell eller internationell utställning så innebär det att de är Svensk utställningschampion (SUCH).

* * * * * * * * * * *
För er som inte vet så skaffade L-G och jag vår första hund 1980, en NewFoundlandstik. När L-G första gången kikade på hennes stamtavla så tyckte han pappan till våran Ariana hade så knepigt namn. Han frågade mig hur man kan döpa en hund till "suck nuck patrik" och jag kikade i stamtavlan och fick ett riktigt gott skratt när jag såg att där stod SUCH NUCH Patrik.
* * * * * * * * * * *

Tyvärr fick jag inte tag i något program så jag har ingen aning hur många tikar som tävlade totalt, inte heller kommer jag ihåg vad tiken som blev bästa tik heter. Men eftersom Kajo fick CERT:et så var den tiken redan SUCH (eller hur Anna?) sen vet jag att Veni blev 3:a och Molly (Kajos syster) 4:a och som också fick CK idag GRATTIS!. Annas Diva var också med men fick idag ett 2:a pris p g a något med hur hon stod med frambenen (eller?).  Sen får jag ju skämmas för jag missade helt att det hade gått så bra för Daisy som blivit BIR-valp GRATTIS! Margareta. Snacka om att ha koll, jag tror jag måste iväg på fler utställningar . . . . .

Stackars lilla "Strong Fighting Woman"

Onsdagen den 21 maj födde Viking Woman ett litet föl, ett sto. Allt gick bra men på fredag kväll när Kerstin kommer hem (och Lars-Gunnar är i Stockholm) så hör hon att något är fel i stallet. Hon går in och då är fölet alldeles stressigt och okontaktbart och springer runt runt i boxen och slår huvudet i väggen. Kerstin ringer efter hjälp men så klart är veterinärn upptagen någon annan stans. Till slut kommer veterinären och misstänker att det nog är hjärnhinneinflammation. Kerstin hade ju under tiden medan hon väntat ringt runt till alla hästmänniskor och veterinärer som hon känner och nästan samtliga sa att hon kunde räkna ut fölet. Men både Krestin och veterinären ville ge fölet en chans så hon fick antibiotika och de matad henne med slang. De fick även hjälp av grannar som hjälpte Kerstin att hålla i fölet medan hon hämtade alla madrasser hon hade och "madrasserade" in boxen. Sen kunde ju inte veterinären stanna där hela tiden, hon var tvungen att åka till ett sto som hade ett dött föl i magen, men hon var hemskt engagerade och kom dit och hjälpte Kerstin med fölet mitt i natten och hon hade tom sin dotter med sig som verkade van att vara ute med mamma på en massa nattliga uppdrag.  På söndag kom Lars-Gunnar hem och tog över och då hade Kerstin varit vaken i 57 timmar och bara sovit några korta stunder i boxen tillsammans med hästarna. På söndagen började även fölet piggna till och de märkte att antibiotikan hjälpt. Kerstin bestämde då att fölet skulle heta "Fighting Woman" men veterinären tyckte att det nog var bättre med "Strong Fighting Woman"

image42

När vi kom dit nu i lördags var fölet ute för första gången men orkade knappt gå in igen. Hon var så mager och såg så eländigt svag ut så det var rent hjärtskärande att se. Sen fixade hon inte riktigt att dia själv utan Kerstin och Lars-Gunnar mjölkade ur Viking och matade fölet med flaska ca varannan/var tredje timme.

Lars-Gunnars kommentar:  Det blir inga fler föl här, vi är för gamla för sådant här.....