PÅSK utan ork? IKEA nästa!

Jag har lärt mig ett nytt ord i veckan och då menar jag verkligen lärt mig ordets bokstavliga betydelse . Ordet  "Utsättningssymtom" är ett helt nytt ord för mig och det var inte på det här sättet jag ville lära mig vad ordet innebär.
I förra veckan slutade jag med en av mina mediciner för att kunna testa en annan medicin men trots att jag gjorde som doktorn sa så fick jag utsättningssymtom, ffa yrsel, huvudvärk men även illamående. Hela förra helgen var förstörd och sen var jag sjuk även måndag och tisdag trots att jag gjort som doktorn sa och nu försöker jag istället att sluta med medicinen i ännu lugnare takt och hoppas att det går bättre så jag är OK till efter påsk. Tyvärr har jag nu även råkat ut för en förkylning/influensa och den här långfredagen känns onödigt lång. Missat  SM i IS-racing har jag gjort och L-G fick åka ensam med Frida. Trist, för det är så sällan man har möjlighet att se motortävlingar live här i kring. Hade även tänkt ta med Kajo för att hon skulle få lite miljöträning.

Annars har inte Kajo kännt så mycket av min svacka. Hon har fått ordentliga promenader med ffa Malin men också  med husse, skönt att vi är flera nu när vi har hund för det finns ofta någon annan som känner sig för att ta en promenad när inte jag orkar..........

Sen fixade Hanna och Oskar middagen idag och det kändes jätteskönt för oss att få komma till dukat bord, skönt med större barn. L-G hann även vila i 3-5 minuter innan middagen och det var tur för nu har han åkt iväg igen och tvättat bilen som antagligen blir smutsig i morgon när vi åker till Haparanda.

* * * * * * *
Vi har tidigare besämt oss för att vi ska till IKEA i morgon. Frida vill ha nya möbler till hennes nyrenoverade rum men nu funderar jag på hur jag ska orka ta mig runt hela butiken.  Vi har iaf förberett oss ganska bra genom att kika i katalogen och vet nästan allt som ska köpas.

* * * * * * *
I går var min lillasyster på besök med hennes man och barn, bara en snabb visit som vanligt eftersom de var på väg upp till Norrbotten. Jag tror att vi måste bjuda de speciellt hit till oss på besök någon helg så att de verkligen tar sig tid och stannar mer än ett par timmar. Deras barn börjar bli vuxna nu och blir äldre och äldre de också och mest märks det på Lukas. OJ, vad du är lik din bror, sa jag åt Lukas som inte har någon bror. Alltså menade jag Klas bror och Lukas morbror. Visst är det en typisk kommentar som man kan få av sin "gamla" moster ; ).

* * * * * *

Nu kom vår nytvättade bil hem så jag ska gå och prata med min man..........

Tomt i garderoben - dags att handla nytt!

HURRA! Jag har gjort det! Det jag tänkt göra i över ett års tid! Jag har rensat min garderob och det blev en och en halv sopsäck. Det var massor som fick försvinna urtvättade, trasiga, kläder som krympt i garderoben, kläder som blivit omodärna, kläder jag inte gillar eller bara blivit less.

Sen blev det en till sopsäck med kläder som Malin, Hanna och Frida kasserat och lagt i kistan i hallen. Jag orkade inte sortera upp det utan allt hamnade i samma säck och i eftermiddag åkte jag förbi en UFF-container och slängde säckarna. Det kändes riktigt skönt att snabbt och enkelt bli utav med allt, jag hoppas någon får nöje av något plagg.  
 
Nästa steg är nu att rensa våra garderober med ytterkläder och skor, hoppas det inte tar ett år till innan jag får det gjort ; )  

Vädrets fel...??

Kan man lära gamla hundar att sitta ....
. . . så är det väl konstigt att jag ALDRIG lär mig, eller??

Nu är jag helt SLUT igen och ARG på mig själv. Varför lär jag mig aldrig?? Visst fick jag MS-diagnosen för 10 år sedan och senast i lördags morse tog jag helt slut på mig när jag var ute på en långpromenad efter skoterspåret, förstörde hela helgen....

Idag på morgonen tyckte jag att jag var smart, det är ju så jäv##%%a, för%%##%%at blött överallt så jag skulle ta en promenad i skogen, inte någon lång eftersom jag inte är "återställd" efter helgens utmattningsprov, jag skulle bara gena till slutet av skoterleden efter ett skoterspår men det var bara det att det även regnat i skogen på skoterspåret och då höll ju inte spåret mig riktigt så jag fick plumsa!! Först gick det ganska bra men ju längre bit jag plumsade så gick det mindre bra och när jag sen kom på att det var bäst att vända så var det ju lika långt tillbaka som framåt och det kunde ju hålla lite bättre längre fram.... Men det gjorde det ju inte och nu sitter jag här igen och orkar knappt tänka!!!!! Ska jag skylla på vädret, eller?  Kajo däremot är lite mer nöjd som fått springa lös i snön och hoppa och skutta runt en matte som segar sig fram....

och hur gör handikappade nu?
En fundering, hur gör man med småhundar på promenader nu? Här hos oss har det inte skyfflat bort modden och vattnet och vilken väg man än tar så får man vada. Kajo som är stor, fixar ju det, men småhundarna de får man väl bära på promenaderna nu annars måste de ju simma, eller?? Kommunen, eller de som de anlitar för att fixa vägarna, vad sysslar ni med. Tänk på de som måste ta sig fram med rollator eller ännu värre med rullstol, de kan ju bara inte komma fram dit de tänkt och hur går det om man är blind!??? Hjälper det med käpp? Vet man vad som är gata och vad som är snödriva alternativt sjö??? Visst är det knepigt väder men vägarna kan väl fixas iaf??

Never ending story...
Hanna har UVI igen! Stackarn!  Det är iofs första gången i år men hon hade ju fyra stycken i höstas och nu kör det igång igen. Ska vi skylla även det  på vädret??? 

Mötte en granne igår på morgonpromenaden och han hade försovit sig, det skyllde han också på vädret ; ).

Till dig som ev undrar...

... Vi har ordentligt med snö nu. Jag älskar det och jag älskar skotrar också eller iaf de spår de lämnar efter sig. Det är så härligt att promenera efter skoterspåren i vårsolen och annars också iofs. Alternativet är väl snöskor?

... I torsdags fick tjejerna första vaccinationssprutan mot virus som kan ge livmodershalscancer.  Två sköterskor var närvarande och de läste bruksanvisningen ordentligt och högt medans de gjorde iordning sprutorna. Lite osäkert lät det och Malin hann bli lite nervös innan de stack henne.

... L-G låg ju inne på NUS för några veckor sedan. De vet fortfarande inte vad orsaken var till att hans problem och han tycker fortfarande att det inte känns helt OK. Men han har inte haft ytterligare "anfall"  fast vi törs fortfarande inte slappna utav riktigt helt och tro att besvären inte kommer tillbaka.

... Vi har inte köpt hem några ÖL  sedan nyår men jag är jätte sugen ibland. Till lördagsmiddagarna dricker vi nu vin istället och jag tycker väl att Riojavin går att dricka till middag men det är ju inget som man dricker före och efter middagen. Lars-Gunnar har försökt övertala Frida att vi ska slippa vårt nyårslöfte men Frida är INTE lättköpt....

... Audin godkändes efter L-G:s besiktning. Den är kanske inte perfekt och fick inte MVG  men  VG iaf ; )

Forskningen går framåt . . .

Känner mig helt slut just nu och har varit slut mest hela dagen. Jag tror att det beror på att Malin drog iväg med mig på en rask morgonpromenad med Kajo. Vi gick på promenad efter skoterspåret och när vi var på väg upp mot masten "toppen på Rotberget" så säger Malin "Jag blir så sugen på att springa". "Spring" säger jag och hon springer upp för den branta backen upp till masten medan jag GÅR! Sen när vi går hemåt så tar vi en väg från skoterleden och får plumsa i snön en hel del. Resten av dagen blev vila och TV för mig tills nästa Kajopromenad. Malin däremot fortsatte med styrketräning mm när vi kom hem...... Nu i kväll har L-G tagit kvällspromenaden, jag orkade inte hänga med.

* * * * *
Annars mår jag hemskt bra i min MS just nu oc h har gjort det ett bra tag och upplever att jag succesift blir bättre och bättre. Jag är betydligt piggare än vad jag var när jag började med bromsmedicinerna för snart 5 år sedan vilket ju är jättepositivt om jag bara visste att jag slapp sprutorna. Det sa jag även till min doktor som jag var hos för ca tre veckor sedan. Jag är så f-bannat less de här sprutorna trots att jag inser att de är bra för mig. Less sticken och bucklorna, blåmärken osv.

Vad säger doktorn då. Ja, Eva alternativet till sprutorna (bromsmedicin Betaferon) är Cellgifter. Något som du får komma in och ta ca en gång i kvartalet i dropp. Låter väl bra men vad är biverkningarna? Tja, eftersom det är något som påverkar immunförsvaret på ett annat sätt än Betaferonet så får du räkna med att du blir hemskt infektionskänslig och sen är det även giftigt för hjärtad (jag bestämde mig för att jag inte skulle ta cellgifter) och innebär att man inte kan ta det mer än ungefär åtta ggr... Sen är det ju inte säkert att det är lika effektivt för dig som Betaferonet är! Sen säger även Peter (doktorn) att han tror att inom en tvåårsperiod så kommer det att finnas en bromsmedicin i tablettform som antagligen ska passa mig och min typ av MS... Jag tar sprutorna ett tag till...

* * * VD:n -Ta det inte personligt! * * * L-G: - Ska jag ta det kollektivt? * * *

För några veckor sedan så sa jag åt L-G att det inte hände något i mitt liv. Dagarna bara går och går och jag gör inget och inget speciellt händer. Det dröjer nog innan jag säger så igen. Phu! Puh! Phu! Puuuuuhh!

Sista tiden har varit mer än jobbig! När L-G kom hem från sin semestervecka i Österrike var han ju inte riktigt kry och åkte sen in en vecka på NUS och var riktigt dålig och sen går det en vecka och så blir han uppsagd från jobbet. Vilket var förvånande ffa för honom men även för oss alla runt omkring. Hans arbetskamrater fattar inget, hans två närmaste chefer förstår inte heller hur de kunnat säga upp honom bland alla andra. Hans närmaste chefer är inte heller tillfrågad och vet inte själv var de hamnar i den nya organisationen utan det här är en ordentlig omorganisation som de gjort på ledningsnivå och som facket nu godkänt och då kommer ca en fjärdedel av personalen att sägas upp och organisationen görs helt om. 

Veckan som gått sedan uppsägningarna har varit ganska turbulent för det är inte bara L-G som känner sig orättvist behandlad och när det nu visat sig att de fyra fackliga representanterna som förhandlat för dem samtliga har eller har fått chefsbefattningar och att de under förhandlingarna suttit på "två stolar" och både förhandlat som chefer och som facklig representater för sina underlydnade/medlemmar så känns det ju ännu värre. De har inte heller följt LAS när det gäller tjänstemännen och det är folk som arbetat betydligt längre än L-G som är uppsagda. Kan man säga mer än att det just nu kokar på Element Six. VD:n som  var den som sa upp L-G och som L-G sedan sa vad han tyckte om det sätt de behandlat de uppsagda på har nu bett deras "personalchef" övertala L-G och komma att prata med honom igen men L-G är ju en envis en och har sagt att han inte har något mer att säga till VD:n.

Däremot ringde L-G facket centralt idag och de blev jätte förvånade och tyckte att de fackliga represantanterna borde ha förstått att de inte kunde förhandla eftersom de har de positionerna de har i företaget. Ffa borde de ha tagit emot den hjälpen som de från centralt håll erbjudit dem men de tackat NEJ till!! Visst luktar det!!! 

L-G är helt på det klara att han INTE vill vara kvar på Element Six och idag känns det betydligt bättre. De uppsagda har nu fått "stöd" från facket centralt som ska ta kontakt med "förhandlarna" som "godkänt" uppsägningarna. Det går antagligen inte att göra något nu, det är ju fortfarande några som vill ha sitt jobb tillbaka, men det är ju bra om de som förhandlat förstår att man måste kunna vara objektiv och stå på medlemmarna sida i en sån här viktig sak och inte på arbetsgivaren sida . L-G och de andra som blev uppsagda har idag fått träffa de fyra cheferna/fackliga förhandlarna och fått säga vad de tycker om sättet de gått till väga på. Det var bara en av dem som försökte försvara sig medan de andra förstod precis vad de gjort och var ganska förvånade och överraskade att någon ifrågasatte deras tillvägagångssätt fast de försvarade det inte. 


Sen har de uppsagda även fått information från trygghetsrådet och i morgon ska L-G träffa en av representanterna och prata om hur han ska gå vidare. Ska han starta eget, som frun tycker? Fast han är nog sugen på att fortsätta att arbeta som elkonstruktör och har redan sökt två nya jobb. Ett blev han erbjuden innan han blev uppsagd så vi får se hur det går. Jag är inte alls orolig för att han inte hittar ett nytt jobb inom några månader, inte här i Robban förståss men Umeå ligger ju inte så långt bort och sedan finns ju Skellefteå norrut. Det är bara trist att det skulle sluta så här eftersom L-G har trivts så bra både med arbetsuppgifterna, kollegor och sin närmaste chef.

Men visst känns det som en ordentlig besvikelse och som ett slag på käften ffa när han för ett år sedan var på väg från företaget och tänkte säga upp sig  och de "köpte" tillbaka honom till Element Six.